Cecilia.Andersson

Så trött på min vardag. Händer inte ett skit. Får ingenting gjort och vet inte vad jag vill jobba med eller syssla med. Blir bara tröttare och mindre glad över att inte veta. Plus att jag inte alls har lust med denna termin. My life sucks.

Har blandade känslor om denna dag/natt/morgon som komma skall. Jag är inte den som tar plats i en grupp människor, jag är inte den som kan göra mig hörd. Jag brukar också bli den som ingen pratar med eller som man glömmer finns med...

Så ja...lite blandade känslor om att vara i grupp. Orolig att det bara kommer bli barnfilmer eller filmer som alla redan sett o kan utantill, tycker inte om att se film egentligen. Men men. Vad har jag o säga till om.

Jag ser dock fram emot imorgon då jag ska simma lite längder och träna i Norrköping när jag ändå ska dit med tanke på att innebader i Linköping är stängt. Vill börja träna, börjar göra lite situps på kvällarna, men förlorat en del av min muskelmassa efter min gbp.

Vad ska man göra? Hur ska man orka va glad? Hade en trevlig dag igår, men idag känns det lika ensamt som varje dag sen Finland. Tomt och rastlöst. Vem ska man vända sig till eller inte? Andra? Sig själv? Sina tankar? Jag vet faktiskt inte. Jag orkar inte med tjat eller gnäll eller att bara sitta framför tv:n och glo. Satte mig ute nu med mina tankar och några trådar att fästa. Längtar efter min blivande navelpiercing. Bara 2,5-3v kvar av rötmånaden och då gör jag den!
Saknar att ha fler vänner... Älskar de två jag har kontakt med, men saknar att ha kontakt med mer människor. Både vänner som kärlek. Jag är en person som behöver närhet, och avsaknaden av det gör mig nerstämd. Mycket nu för tiden som gör mig nedstämd. Känner mig utanför världen... Jag ser alla andra utvecklas och leva lyckligt mm medan jag är i outer space ensam och får inte komma in hur mycket jag än knackar. Till slut orkar man inte knacka mer.